Bakningens historia

Från forntida Egypten till idag, från bröd och paj till bakverk och kakor, där bakningens historia har en flera tusen år lång epok bakom sig, och hur historien ser ut just för bakning ska vi gå igenom här nedan. Bakningen är en konstart många gånger om. Inte bara föda eller bukfylla utan mera av en form av art. Och för att baka så behövs ju i det flesta fall någon sorts mjöl. Vilka mjölsorter som finns kan ju bara det vara en hel djungel, att förstå. Under inlägget guide mjölsorter och sädesslag, hittar du en rad massa olika mjölsorter och vad de kan användas till.

Brödets historia

Det första matbrödet kom att bli ett så kallat, det ojästa plattbrödet. Där sädeskornen maldes ner och blandades med vatten, till en gröt, som därefter bakades på en stenhäll eller på själva elds glöden. Detta var ett bröd som hade lång hållbarhet.

Det äldsta ugnarna beräknas vara runt 6500 år gamla och grävdes fram i Kroatien. Redan runt 1500 f.Kr. såg man fördelen med att använda sig av jäst som jäsmedel. Egyptierna använde sig av öl eller en sur degbit som jäsmedel, medans man i Grekland använde sig av vin som jäsmetod.

I det antika Rom hade man som bagare ett viktigt yrke. Där texten ovan bageriet oftast va : Hie habitat felicitas, som betyder “Här bor lyckan”.

Medeltidens början

Vid medeltidens början (ca 500 e. Kr.) blev det en försämring i brödkonsumtionen, på grund av sjukdom, dåliga skördar och svält. Omkring 1000 e.Kr. tar odlingen sin fart igen och bröd blir åter vanligt. I många religioner är brödet viktigt, då det ingår i dess religiösa ceremonier.

Ju mer brödet kom att konsumeras, så kunde bagaren nu ta betalt för sin bakning. Och bagare bekom att bli ett professionellt yrke, där bakningen delades in i två specialområden, det vill säga matbröd och söta bakverk.

Bagarskrået – Startade i Frankrike

Bagarskrået, var den hantverksorganisation som startades i Frankrike under 1200-talet. För att bli godkänd i bagar skrået krävdes en fyra års lärlingsperiod samt kungens godkännande och en massa prov. Vid denna tidsperiod bestod bakningen i stort sett enbart på sädesslaget vete.

Under medeltiden och fram till renässansen, utvecklades bagare och konditorer och blir mer specialiserade inom sitt område.

Kringlan bekom att bli en symbol för många bagerier. Kringlans utmärkande form avbildar korslagda armar, som på den tiden va ett sedvanligt sätt när man skulle be. Man påstod att kringlan gav ett långt liv med framgång och tur. Kringlan bakades i Sverige redan på 1400-talet och hade en långvarig hållbarhet.

Brödets historia i Sverige

Det talades om att Sverige var det land i världen som hade bredast utbud på bröd. Vilket kunde förklaras i dess omväxlande klimat som vårt avlånga land ger. Norröver var sädesslaget korn brukligt medans i öst och söder avbakades bröd på råg, samt i väst bakades bröd på havre.

På 1700-talet började svenska bagare att använda sig av öl som jäsningsmetod, och inte förrän 1856 bekom den första pressjästfabriken. På 1700-talet gjordes ett nytt bröd intågande, det vill säga det söta kaffebrödet.Sirapslimpan kom till under första världskriget då man var försedd med ett överskott på socker. Man ombads då att blanda ut mjölet med socker. Och därmed blev sirapslimpan ett sött bröd, som idag är ett av de efterfrågade brödsorterna.

Konditori historia

I Egypten sträcker sig bakningens historia ända till omkring 5000 år sedan, då man började baka kakor, så yrket har några år på nacken, så hur ser historien ut för bakning inom konditori?  Jo här användes kakor dessutom som gåvor till avlidna kungar att ta med sig ner i graven. Även idag används bröd och kakor till religiösa anknytningar, såsom till exempel nattvarden.

Honung gav sötman

Som sötningsmedel var honung det enda i sitt slag, i hela Europa som användes som sötma. Under 1200-talet tog sig även socker, mandel, kanel och kardemumma sig in i Europa med korsriddarna. Och därmed då också marsipanen, som blev en stor kreativ ingrediens över hela Europa. Under renässansens tid specialiserade sig somliga bagare på till exempel söta bakverk och kreativa verk i marsipan och socker.

Konditorerna fick eget skrå

Även konditorerna likväl som bagarna, fick ett eget skrå, det vill säga en hantverksorganisation. Och det va inte förrän på 1600-talet som yrket bekom att kallas för konditor. Under 1800-talet kom även kakaon och chokladen. En av de mest lysande konditorerna genom tiderna är den franske konditorn Marie Antoine Carême, vars föddes 1784. Han var upphovsman till en rad olika bakverk, bland annat marängen, nougaten samt krokanten och eclairbakelsen.

Läs mer: Här kommer du till vår första sida om bakning i allmänhet.

Under 1700-talet och 1800-talet förbättrades bakverken och man tillhandahöll inte bara vetebröd utan nu även småkakor, sötsaker såsom godis, tårtor och pajer och en hel del andra bakverk. Ett yrket som konditor innebär att jobba mycket med den konstnärliga sidan, utvecklar och skapar, allt ifrån socker till choklad.

Läs mer om vilka olika sorters bröd som finns världen över